Har precis varit och sagt adjö till min älskade och saknade mormor. Hon var så fin och fridfull. Att vända ryggen och lämna henne ensam kvar kändes fruktansvärt.
Min mormor har levt ett långt och häpnadsväckande liv då hon som 15-åring ensam flydde från krigets Riga. Efter tuffa år som ensam flicka i 40-talets Tyskland så kom hon till Sverige. Ingen vet vad som hände under dessa år då hon aldrig har velat berätta.
Jag kommer minnas min mormor med stolthet och beundran.
Vi ses igen, en vacker dag..

- Posted using BlogPress from my iPhone